En del av eftermiddagen har jag ägnat åt att scanna några seriösa europeiska tevekanaler. Jag får följande bild angående frihandelsavtalet med USA (TTIP).
1 Området är mycket mera omfattande än vad som framgått. Så t.ex. skall förhandlingarna även omfatta möjligheter till största möjliga privatisering av offentliga tjänster på alla områden. Vattenförsörjning nämns speciellt.
2 Man utgår från de amerikanska kraven. EU-kommissionens talesman säger att vid en förhandling kan man inte börja med undantagen utan man måste gå igenom alla punkter och sedan diskutera vilka förändringar som kan göras. (Normalt sett en dålig förhandlingsposition- man är i underläge från början. "The Drafter is King" en välkänd regel i internationella förhandlingar.)
3 I de amerikanska kraven ingår bl.a. att tillåta s.k "fracking" och användande av asbest och kemikalier som hittills varit förbjudna i konsumentvaror i EU.
4 I det liknande avtal som ingått med Canada har USA:s krav i allt väsentligt tillgodosetts.
5 En viktig princip är att "vetenskaplig prövning" skall ha företräde framför "försiktighet." Det låter ju bra men faktum är att det inte finns några vetenskapliga bevis för att inpumpande av kemikalier i grundvattnet (som vid fracking) är hälsovådligt eller för hälsoproblem med klordoppade kycklingar och hormon- och antibiotikafyllt kött. Hälsorisker av genmanipulerat spannmål är heller inte belagda. Innan sådana bevis föreligger blir vi alltså tvungna att acceptera amerikanska standards. Varje idé om "safety first" elimineras. (Vem skall skaffa fram bevisen?)
Det groteska är nu att samtliga 28 regeringar inom EU, alltså inklusive den svenska, godkänt detta förhandlingsmandat utan inskränkningar. Med allra största sannolikhet har man inte fattat vad man skrivit under. Frihandel är ju bra - vem vill ha tullar och importkvoter?
Troligen har de ansvariga förletts av överdrivna beräkningar av positiva effekter på ekonomi och sysselsättning. USA:s och EU:s genomsnittliga tullar mot varandra är ungefär 3.3 %. Det är alltså en helt försumbar storhet. Avtalet (TTIP) handlar alltså huvudsakligen om helt andra saker - hur och vilka hålls hemligt tills förslaget är klart.
Det här borde ha varit en viktig faktor i debatten inför EU-valet och kandidaterna skulle ha pressats på sina åsikter i dessa konkreta frågor (i stället för "ja till Europa" eller "nej till Europa").
För svensk del är utsikterna dystra. Regeringspartierna såväl som socialdemokraterna är entusiastiska inför avtalet. Reinfeldt säger uttryckligen att tvistlösningsmekanismen (som alltså kan omintetgöra i demokratisk ordning fattade beslut) är bra och nödvändig. Logiskt från hans synpunkt: om vinster i välfärden skulle inskränkas eller rent av förbjudas är det bra med en oberoende instans som kan upphäva ett sådant beslut.
Enda ljuspunkten är att "det civila samhället" i flera europeiska länder, särskilt Tyskland, är mycket aktivt. Hur det är i Sverige vet jag inte - har man överhuvudtaget uppmärksammat problematiken? Att konservativa och "liberala" krafter förmodligen får en stark majoritet i EP är ur denna synpunkt olycksbådande.
Alla medlemsländer och deras parlament måste ratificera avtalet. Jag vet inte om detta sker med kvalificerad majoritet eller om enhetlighet krävs. Under alla omständigheter måste saken bli en viktig fråga inför höstens riksdagsval i Sverige.
TTIP i papperskorgen!
Tack för att du tog upp det här (som jag definitivt behöver studera mer i detalj). Det är ju oerhört skrämmande!
SvaraRaderaHär har faktiskt Europaparlamentet (det utgående) varit aktiva redan och krävt insyn - de har veto över avtalet och har tidigare dödat ett par avtal med USA (Swift och ACTA) så dom är inte att leka med. (Ej anonyma Ylva)
SvaraRadera