Europapolitiska och inrikesd:o poster som inte riktigt passar på Flarnfri
torsdag 22 maj 2014
Full frihet - utan normer
Just nu förhandlas i topphemliga diskussioner det s.k. frihandelsavtalet mellan USA och EU. Chefsförhandlarna är tjänstemän, för EU:s del generaldirektören för Kommissionens handelsdirektorat. Avtalstexten blir alltså en ren tjänstemannaprodukt som medlemsländerna och EP kommer att få ta ställning till.
Fri handel mellan länder och avskaffande av hinder för varor och tjänster är något grundläggande positivt och har i avgörande grad bidragit till det välstånd som Europas länder, däribland Sverige, kan åtnjuta. Ju fler länder som deltar, desto större positiva effekter kan man räkna med.
Nu tänker man sig gärna att de nuvarande förhandlingarna syftar till att reducera tullar och ta bort ev. kvantitativa hinder för import och export. Men i realiteten spelar dessa handelshinder redan nu en obetydlig roll i handeln mellan EU och USA, detta som ett resultat av en lång räcka avtal och institutioner som GATT och WTO. Undantag finns dock, främst vad gäller jordbruksprodukter.
Avtalet som nu diskuteras syftar alltså främst till att undanröja andra sorters handelshinder, sådana man ofta kallar NTB ("non-tariff barriers"). Man strävar efter att harmonisera regelverken när det gäller aspekter som t.ex. juridiska, sociala, redovisningstekniska, finansiella, hälsoaspekter, fytosanitära (djur och växter), miljömässiga, miljömärkning, innehållsdeklarationer m.m. Nu är ju läget det att i de flesta (alla?) avseenden är EU:s (och Sveriges) bestämmelser och praxis i dessa avseenden betydligt skarpare än de amerikanska. Miljö, säkerhet, hälsa och konsumentskydd, och ibland etik, står trots allt i centrum för den europeiska politiken (1) medan den amerikanska huvudsakligen går ut på att ge företagen största möjliga spelrum.
Hur tror ni nu att en "harmonisering" kommer att gå till? Kommer de amerikanska förhandlarna att föreslå att deras företag skall anpassa sig till de mera stringenta europeiska reglerna och kommer jättekoncerner som Monsanto, GM eller Pfizer att gå med på det? Om man tror det borde man se till att bygga in en klausul om fred i världen också i avtalet.
En annan aspekt är att USA insisterar på en överstatlig tvistlösningsmekanism som skall göra det möjligt för företag att stämma enskilda stater på skadestånd ifall de vidtar åtgärder som skadar företagens intressen. Om ett land, eller ännu värre Unionen som helhet, stiftar lagar ex. för miljöskydd, förbud mot antibiotika och hormoner i djurhållning eller begränsningar i privatisering av vattenförsörjningen kommer alltså enskilda företag att kunna hävda att lagarna gör intrång på deras möjligheter att bedriva handel och således vara ett otillåtet handelshinder
(Uppdatering: Förbud mot eller inskränkningar i vinster i välfärden kan ni glömma om denna mekanism kommer på plats.)
Finns det en möjlighet att påverka detta, att blockera hela eller vissa delar av avtalet? Coulisses de Bruxelles (Lång text på franska "L'ombre d'un traité hors normes" här.) menar att det inte är troligt att de 28 länderna kommer att göra det eftersom man då skulle framstå som en fiende till USA vilket skulle kunna få repressalier och ekonomiska konsekvenser till följd. De nationella parlamenten skall ratificera avtalet men kommer troligen att göra det av samma skäl. Det är bara Europaparlamentet som kan göra något eftersom deras godkännande krävs. Och vi har sett att EP inte tvekar att utnyttja sin nya maktställning, så t.ex. stoppades ACTA-avtalet trots att det godkänts av regeringarna i alla medlemsstater. Även ett förslag till utsädesförordning som skulle begränsa och standardisera vad som finge odlas i Europa stoppades av ett nästan enhälligt parlament. (Fru Bildt var en av de 15 som röstade emot.)
Men mycket beror på hur den nya kommissionen kommer att se ut liksom på majoritetsförhållandena i det nya Parlamentet. Från svensk synpunkt finns det anledning att vara pessimistisk: m, s och fp (och, gissar jag, även de små borgerliga partierna) är entusiastiska inför avtalet. Vi tänker inte lägga oss platt för de amerikanska kraven säger Hökmark segervisst.
Det är inte alltid den amerikanska ångvälten tar sig så sympatiska uttryck som i nedanstående bild som jag knyckt från David Nessle, en blogg som ni borde läsa oftare för att få perspektiv på tillvaron.
(1) Det låter kanske litet överdrivet med hänsyn till alla upplevda brister i politiken men jämfört med USA är det väl snarast underdrivet.
Uppdatering 23/5: Se också debattartikel i ETC . Svenska Vattenfall stämmer tyska staten på 3.7 miljarder € för beslutet att avveckla kärnkraften! Inte undra på att Reinfeldt och andra vill ha mekanismen kvar. Men vill ni det?
Etiketter:
Ekonomisk politik,
Frihandelsavtalet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar