Frihandelsavtalet EU - USA. En översikt


Bakgrund och förhandlingsposition


"Transatlantic Trade and Investment Partnership" kort TTIP är ett avtal mellan EU och USA som just nu håller på att förhandlas fram. En femte förhandlingsrunda har just avslutats.

För USA.s del är chefsförhandlaren Mr. Dan Mullaney som är "Assistant United States Trade Representative for Europe and the Middle East". TheTrade representative är medlem av Presidentens kabinett, alltså ungefär "regeringen". För EU:s del leds förhandlingarna av Mr. Ignacio Garcia Bercero från EU-kommissionens Directorate General for Trade. Förhandlingarna startade 2013 med ett enhälligt beslut från EU:s medlemsstater och beräknas slutföras under 2015.

Märkligt nog är själva förhandlingsmandatet hemligstämplat . Regeringskansliets faktapromemoria  innehåller enbart skrivningar av mycket allmänt slag. Följande passus är emellertid anmärkningsvärd:

Ett handels- och investeringsavtal mellan EU och USA kommer att baseras på EU:s regelverk och/eller nationell lagstiftning som redan är på plats i medlemsstaterna. Till följd av avtalets förväntade bredd och omfattning kan det emellertid inte uteslutas att såväl EU-regelverket som det nationella regelverket måste förändras.

Vilka regler som kan komma att förändras och hur sägs inte. Det framgår också att Sverige är ett i en grupp av länder som "argumenterat för ett ambitiöst och heltäckande mandat med tillräckligt handlingsutrymme för kommissionen medan vissa andra medlemsstater valt att främst fokusera på sina skyddsintressen med krav på områden som ska undantas från förhandlingarna." Man avstod alltså från att kräva undantag för exempelvis miljö- och hälsoområdena.

Kritik, oro och opinion mot TTIP har vuxit sig successivt allt starkare under förhandlingarnas gång, speciellt internationellt (även i USA) men på sistone också i Sverige. Det är i själva verket svårt att hitta politiker eller ekonomer som helhjärtat ställer upp bakom TTIP med konkreta argument. Man nöjer sig med att i allmänhet konstatera att frihandel och avreglering är bra och kommer att bidra till ökad tillväxt, inkomster och sysselsättning i Sverige. Den här broschyren från Kommissionen som på ett gulligt sätt försöker tala om för vanligt folk vad det är fråga om representerar detta ganska bra.

Nu är dock förkortningen "frihandelsavtal" helt missvisande. Att fri handel mellan länder, utan hinder av tullar eller import- eller exportkvoter, bidrar till tillväxt och inkomster är väl ett oomstritt faktum. En handelspolitik mer eller mindre präglad av protektionism är direkt välfärdssänkande. Detta har också allt fler länder insett. Floran av handelsavtal och institutioner för att underlätta internationell handel är därför ovanligt rik och svåröverskådlig. Länge var det s.k.GATT-avtalet det viktigaste, numer har den rollen övertagits av WTO (World Trade Organisation). Tullarna har därför i mycket stor utsträckning redan försvunnit, speciellt mellan utvecklade industriländer. I själva verket ligger den totala tullnivån mellan USA och EU på mellan 3 och 4 %. En ytterligare reduktion eller eliminering skulle säkert vara gynnsam men de totala effekterna på ländernas ekonomi  vore i stort sett försumbar.

Undantag finns dock främst vad gäller jordbruksprodukter.

(Vidare till en översikt av de beräknade effekterna på tillväxt och inkomst av TTIP)

(Jag rekommenderar att du klickar på länken ovan men du kan läsa vidare nedan om du hellre vill ha hela texten som ett enda långt inlägg.)

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Makroekonomiska effekter av TTIP

Ett antal mer eller mindre seriösa rapporter om effekten på EU:s och Sveriges ekonomi av TTIP har presenterats. Kommerskollegium har gjort en egen beräkning som också jämför med andra uppskattningar, speciellt Kommissionens egen, utförd av ett engelskt (sic!) forskningsinstitut  som också är den mest optimistiska. Utan att gå in på detaljer kan man säga att alla scenarior (utom ett) visar på mycket blygsamma tillväxt- och inkomsteffekter som dessutom är helt hänförliga till avskaffande av regleringar. Avskaffandet av tullar har helt försumbara effekter.

För Sveriges del skulle ett genomförande av avtalet under ett antal förutsättningar uppgå till mindre än 0.1 % av BNP årligen. Vad som däremot verkar klart är att omfördelningen av handeln kan bli ganska stor. Sveriges handel med övriga EU kommer att minska och handeln med USA i motsvarande mån öka. Vad som är mest iögonfallande är att EU:s handel med resten av världen skulle minska och även ge negativa effekter på ekonomi och tillväxt i dessa länder, låt vara blygsamma.

En intressant studie är  Assessing the Claimed Benefits of the Transatlantic Trade 
and Investment Partnership (TTIP) gjord av ett renommerat österrikiskt forskningsinstitut men på uppdrag av parlamentsgruppen GUE/NGL. Särskilt intressant är att man granskar och redovisar de metoder som använts i övriga studier t.ex. de som refererats ovan. (För en fackperson är det intressant att se att alla modeller (utom en) är av neoklassisk typ vilket innebär att ganska våldsamma antaganden och förutsättningar måste göras. Bl.a spelar den offentliga sektorn ingen roll i sammanhanget.) Även denna studie kommer fram till att de direkta ekonomiska effekterna är obetydliga men i motsats till de andra tar man också hänsyn till de betydande social kostnader som kan uppstå vid avregleringen t.ex. vad gäller miljö och hälsa. Dessutom uppkommer ett relativt stort behov av kostnadskrävande arbetsmarknadspolitiska åtgärder p.g.a. omställningar. Staternas och EU:s inkomster kommer givetvis också att reduceras. De negativa effekterna för utvecklingsländerna p.g.a. omställningen av handeln tas också upp. Ett pressmeddelande med överskådlig innehållsöversikt här.

Den fråga som inställer sig efter att ha tagit del av samtliga dessa studier blir oundvikligen: Cui bono? För vem är avtalet egentligen bra?

I en interpellationsdebatt i riksdagen tidigare i vår påstod handelsministern att avtalet skulle ge varje svenskt hushåll 1 700 kronor "mer i plånboken" varje år. Detta tal har inte kunnat återfinnas i någon studie eller beräkning.

Kritik mot avregleringen


De aspekter som väckt mest intresse i media, hos organisationer, politiska partier och Europaparlamentet är avregleringarnas effekter på konsumentskydd, miljö och hälsa. Nu vet ju ingen i dagens läge vilka dessa avregleringar blir och hur de kommer att utformas. Hökmark (m) och Ulvskog (s) fräser i rörande enhet åt opponenter att det är meningslöst att diskutera ett avtal som ännu inte finns. Kritiker från skilda håll (höger, vänster, offentliga, privata) menar däremot att problemet just är att avtalstexten förhandlas fram i hemlighet, utan insyn, och utan deltagande av parlamentariker utan uteslutande av tjänstemän, företagsrepresentanter och lobbyister. Det normala hade väl varit att ha en offentlig politik diskussion om behovet av ett avtal, dess omfattning och vad man ville åstadkomma och vad man ville undvika. Sedan detta klargjort är det normalt sett dags för experter och specialister att komma in och utarbeta konkreta förslag som möter de krav man kommit överens om.

Skillnaden i upplägg är också skillnaden mellan amerikansk och europeisk samhällssyn. Det är olycksbådande att europeiska, inklusive svenska, politiker redan i detta tidiga skede helt accepterat den amerikanska linjen.

Det vore en överloppsgärning att länka till den uppsjö av protester, rädsla, undringar som kommit från personer, organisationer, partier och media av de mest olika schatteringar. Var och en kan helt enkelt googla på "TTIP" och få mer information är man kan tillgodogöra sig. På svenska vill jag gärna rekommendera siten "Fakta om TTIP" som innehåller fakta och länkar (men som tyvärr inte uppdateras på ett tag).

I veckan visade den offentligrättsliga TV-kanalen Phoenix (driven gemensamt av ARD och ZDF) en dokument är med titeln Gefährliche Geheimnisse ("Farliga hemligheter").  Mycket fokus på användningen av antibiotika, hormoner och klor i amerikansk livsmedelsindustri. Exempelvis har man för att kunna höja produktionshastigheten i hönsslakterierna  ökat hastigheten på det löpande band som för kycklingkadavren genom en klordusch för att döda bakterier. Men den högre hastigheten gör att nuvarande process inte blir fullt effektiv. Man utvecklar därför starkare "gifter" som snabbare skall döda bakterier. De enda tester som görs är huruvida kycklingarna blir bakteriefria, inte av eventuella hälsoeffekter på konsumenter. I USA måste du kunna lägga fram vetenskapliga bevis för att klor är skadligt för människor för att kunna förbjuda det. Några sådana bevis finns inte och vem skulle utföra de nödvändiga testerna? I Europa är det väl vanligtvis så att man tvärtom måste ha vetenskapliga bevis för att produkten är ofarlig för att den skall få säljas.

Intressant i detta sammanhang är en skrivelse till förhandlarna från Institute for Agriculture and Trad Policy (IATP) där både europeiska och amerikanska medlemmar uttryckligen varnar för och protesterar mot den urholkning av "the precautionary principle" som man ansr att avtalet skulle innebära. Skrivelsen är i sin helhet intressant efter som den uttrycker både europeiska och amerikanska livsemedelsproducenters kritik, i stort sett efter de linjer som skissserats ovan. Även vad gäller ISDS (se nedan).

Enligt programmet har EU idag strängare regler för användningen av det hormonpåverkande ämnet Bisfenol A än vad WTO tillåter. Ny forskning visar att även dessa gränsvärden är för höga och att gränsen borde sänkas radikalt. P.g.a. USAs inflytande i WTO räknas detta som en omöjlighet. Om TTIP kommer till stånd blir det naturligtvis ännu svårare att skydda sig. Det blir lätt för företag att dra staten inför den speciella tvistlösningsmekanism (ISDS) som skall inrättas - uppenbarligen är det ett handelshinder att inte följa WTO:s regler.

Andra säkerhetsstandarder som skall "harmoniseras" gäller t.ex. bilar och kosmetika (!).

Standardsvaret från TTIPs proponenter i Sverige och Europa är att man aldrig kommer att ge upp de säkerhetsstandarder som Europas länder har infört och ofta tillkämpat sig i hårda politiska strider med näringslivsintressen. Men vad finns det då att förhandla om? Varför ligger då dessa ärenden på förhandlingsbordet? Det får vi inte veta. Ett läckt dokument från Kommissionen skisserar den kommunikationsstrategi som skall användas. Det gäller "management of stakeholders, social media and transparency".  Dvs öppenheten skall balanseras mot intressenternas krav.

I ett läckt dokument, citerat av Fakta om TTIP, konstateras:

[B]oth sides will reaffirm their sovereign right to adopt new regulatory initiatives, to regulate in pursuit of legitimate public policy objectives and to ensure that their laws and policies provide for and encourage high levels of environmental, health, safety, consumer and labour protection.

Vem som avgör vad som är "legitimate" när det gäller politiska målsättningar och vad som menas med "high" när det gäller nivåer för miljö. hälsa och säkerhet sägs inte. Troligen får detta avgöra på en case-by-case basis av den mekanism för att lösa tvister mellan företag och stater som diskuteras nedan.

Kan multinationella företag stämma staten om politiken inte passar?


En mycket stor källa till oro är den tvistlösningsmekanism ( Investor-state dispute settlement -ISDS) som skall upprättas. I och för sig finns liknande arrangemang i de flesta frihandelsavtal och det är detta som medger t.ex. att Vattenfall kunnat stämma Tysklands regering på miljardbelopp efter tyskarnas beslut att avveckla kärnkraften; ett oljebolag att stämma Canadas regering för att ha utfärdat ett moratorium för "fracking"  och Philip Morris att stämma Australien regering för deras antirökpolitik. Det är alltså fråga om att företagen skall kunna upphäva demokratiskt fattade beslut under förevändning att de strider mot frihandelsavtalet. Om ISDS mellan USA och EU kommer till stånd kan vi räkna med en uppsjö av liknande fall. Fredrik Reinfeldt har flera gånger försvarat ISDS som ett nödvändigt medel för at skydda investerar för oväntade förändringar!  Affärsrisken skall alltså bäras av staten, inte av företagen!

Sällan eller aldrig har väl den ofjättrade marknadsliberala ideologin dragits så till sin spets som i statsministerns uttalande. Men det passerar liksom i förbigående, ingen tänker på vad det innebär och Löfven är belåten och Ulvskog fräser åt den som vågar "kritisera något som inte är färdigt." När upprörda skribenter långt ut till vänster talar om "angrepp på det demokratiska systemet" måst vi trots allt fundera på om de inte har hittat ett korn av sanning. En bra sammanfattning av problematiken med TTIP och ISDS finns hos ETC.

Sammanfattning


Ett försök till sammanfattning av de viktigaste punkterna:

1   Förhandlingsmandatet är godkänt av samtliga medlemsländer i EU. Några länder, däribland Sverige, ville ha ett allomfattande avtal utan undantag och så blev också fallet.

2   Själva förhandlingsmandatet är hemligstämplat och kan endast anas via läckta dokument. Avtalets förespråkare betonar frihandelns betydelse i allmänna ordalag utan att precisera för- och eventuella nackdelar.

3  "Frihandel" är en helt missvisande beteckning. I praktiken är handeln mellan USA och EU redan fri (genomsnittlig tullnivå ca 3%). Effekterna av ytterligare avveckling blir positiva men i stort sett försumbara.

4   Praktiskt taget alla seriösa studier visar att effekterna på tillväxt och inkomst  beräknas bli obetydliga. Så gott som alla beräkningar bortser från sociala effekter av avregleringen och de ekonomiska konsekvenser dessa i sin tur kan få. Den enda studie som explicit behandlar detta varnar för problem på exempelvis miljö- och hälsoområdet samt för kostnader för arbetsmarknadspolitiska åtgärder  (för att undvika ökad arbetslöshet vid omställningar) liksom minskade intäkter för nationella och budgetar och EU:s budget.

5  Stark kritik riktas mot avregleringarna från de mest skilda håll och politiska schatteringar. Till stor del beroende på att ingen utanför förhandlarkretsen vet hur avregleringarna kommer att se ut. Kommissionens försvar formuleras endast i allmänna termer, "vi skall inte ge upp våra krav". Frågan som ställs är: varför förhandlar man då. Exempel från andra avtal är avskräckande. Amerikanska och europeiska utgångspunkter vad gäller "the precautonary principle" är diametralt motsatta. Både amerikanska och europeiska företag inom livsmedelsbranschen har starka reservationer.

6   Amerikanska krav på miljö- hälso och konsumentskydd är som regelväsentligt lägre och slappare än de europeiska. "Bevisbördan" ligger på den som hävdar att något är skadligt eller farligt. En kompromiss innebär därför definitionsmässigt att europeiska standards kommer att försämras. Medan den europeiska utgångspunkten är att i första hand skydda kunder och konsumenter är den amerikanska att ge företagen största möjliga spelrum.

7   Det största orosmoment är instiftandet av   ISDS -  Investor - state dispute settlement. Erfarenheter från liknande mekanismer i andra avtal är avskräckande: företag har möjlighet att kräva enorma skadestånd av stater som fattar politiska beslut som går emot deras intressen (t.ex. avskaffandet av kärnkraft i Tyskland, rökförbud i Australien; moratorium för fracking i Canada). En inskränkning  i eller rent av förbud mot "vinster i välfärden" skulle utan tvekan kunna dras inför ISDS av företag verksamma i branschen. Sveriges regering anser dock att en sådan mekanism är önskvärd och nödvändig.

Slutord

Opinionen mot TTIP och särskilt mot ISDS är kraftig, växande och bred. Ledande politiker både från Alliansen och socialdemokraterna delar inte denna oro och vill i vart fall inte diskutera den förrän avtalet ligger klart. Det blir viktigt att göra detta till en huvudfråga i valet och avkräva partierna och deras representanter konkreta svar på specifika frågor. Särskilt gäller detta miljöpartiet som väl måste ingå i en eventuell röd/grön koalition efter valet. De politiker som kommer att delta i ratificeringsprocessen skall inte få slingra sig undan med allmänna fraser om att frihandel är bra och gynnar tillväxt och sysselsättning. Hör gäller det konkreta detaljer i just detta specifika avtal och en grundläggande motsats mellan samhällssynen i de länder som tjänstemän, lobbyister och experter förhandlar om i största hemlighet.

6 kommentarer:

  1. Tack Bengt för att du reder ut detta så noga och med alla nödvändiga vinklar. Utmärkt! Jag länkar på Twitter mm.

    SvaraRadera
  2. Lite off-topic men ändå. Här rapporterar Läkartidningen om kampen mot antibiotikaresistens:
    http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2014/06/Kampen-mot-antibiotikaresistes-hogst-pa-agenda/

    Media har inte kunskaperna att på ett initierat sätt rapportera om resistensen och dess följder. Därför är det ganska tyst om problemet, åtminstone i Sverige. Situationen är förmodligen allvarligare än vi inser.

    SvaraRadera
  3. Bengt, en lite tråkig praktisk grej: Kan du inte lägga länken till ditt europa-skrivande redan på första sidan man kommer in på? Funkar inte det? OM, skulle d göra d lättare för läsare att hitta sidan

    SvaraRadera
  4. Tack Gabrielle - naturligtvis gör jag gärna allt som underlättar för läsare att hitta rätt. Men kanske jag inte riktigt förstår vad du menar. På det som jag betraktar som min "huvudblogg" Flarnfri schalottenlök hittar du när du tryckt på http://flarnfri.blogspot.com överst på sidan en länk till "Euroflarn" alltså http://euroflarn.blogspot.com. Där finns mina Europaskriverier. Men om du har något tips om hur jag kan göra det tydligare skall jag mer än gärna ta till mig det.

    SvaraRadera
  5. JCB: tack för kommentar och länk. Fint att Sverige och Norden ligger så långt framme. Men jag undrar om bakterierna håller sig inom nationella gränser? Är inte risken att man i Sverige inte får antibiotika när man verkligen behöver det samtidigt som ansträngningarna i detta hörn av världen kanske får ganska marginella resultat.

    Det är väl användningen i "livsmedelsproducerande djur" som är det största problemet och där måste man nog i första hand sätta in importförbud, noggranna tester osv i den mån det låter sig göras under gällande -och framtida- avtal.

    SvaraRadera
  6. Jag länkar också. Mycket bra sammanfattning. Det är för mig en gåta hur - även i Tyskland - plotiker kan lägga sig ner så fullständigt för detta initiativ. Sigmar Gabriel sade i ett annat sammanhang att detta för honom är ett viktigt avtal som (ungefär ordalydelse) skapar arbete i Tyskland/EU UTAN att offentliga utgifter. Svårt att förstå hur man kan härleda fler jobb ur ett avtal som inte är färdigförhandlat och som du säger mest verkar inrikta sig på omfördelning av makt från offentlig till privat sektor. Se även TISA.
    / Jelena

    SvaraRadera