Kritik mot avregleringen

Kritik mot avregleringen


De aspekter som väckt mest intresse i media, hos organisationer, politiska partier och Europaparlamentet är avregleringarnas effekter på konsumentskydd, miljö och hälsa. Nu vet ju ingen i dagens läge vilka dessa avregleringar blir och hur de kommer att utformas. Hökmark (m) och Ulvskog (s) fräser i rörande enhet åt opponenter att det är meningslöst att diskutera ett avtal som ännu inte finns. Kritiker från skilda håll (höger, vänster, offentliga, privata) menar däremot att problemet just är att avtalstexten förhandlas fram i hemlighet, utan insyn, och utan deltagande av parlamentariker utan enbart av tjänstemän, företagsrepresentanter och lobbyister. Det normala hade väl varit att ha en offentlig politisk diskussion om behovet av ett avtal, dess omfattning och vad man ville åstadkomma och vad man ville undvika. Sedan detta klargjorts är det normalt sett dags för experter och specialister att komma in och utarbeta konkreta förslag som möter de krav man kommit överens om.

Skillnaden i upplägg är också skillnaden mellan amerikansk och europeisk samhällssyn. Det är olycksbådande att europeiska, inklusive svenska, politiker redan i detta tidiga skede helt accepterat den amerikanska linjen.

Det vore en överloppsgärning att länka till den uppsjö av protester, rädsla, undringar som kommit från personer, organisationer, partier och media av de mest olika schatteringar. Var och en kan helt enkelt googla på "TTIP" och få mer information är man kan tillgodogöra sig. På svenska vill jag gärna rekommendera siten "Fakta om TTIP" som innehåller fakta och länkar (men som tyvärr inte uppdateras på ett tag).

I veckan visade den offentligrättsliga TV-kanalen Phoenix (driven gemensamt av ARD och ZDF) en dokumentär med titeln Gefährliche Geheimnisse ("Farliga hemligheter").  Mycket fokus på användningen av antibiotika, hormoner och klor i amerikansk livsmedelsindustri. Exempelvis har man för att kunna höja produktionshastigheten i hönsslakterierna  ökat hastigheten på det löpande band som för kycklingkadavren genom en klordusch för att döda bakterier. Men den högre hastigheten gör att nuvarande process inte blir fullt effektiv. Man utvecklar därför starkare "gifter" som snabbare skall döda bakterier. De enda tester som görs är huruvida kycklingarna blir bakteriefria, inte av eventuella hälsoeffekter på konsumenter. I USA måste du kunna lägga fram vetenskapliga bevis för att klor är skadligt för människor för att kunna förbjuda det. Några sådana bevis finns inte och vem skulle utföra de nödvändiga testerna? I Europa är det väl vanligtvis så att man tvärtom måste ha vetenskapliga bevis för att produkten är ofarlig för att den skall få säljas.

Intressant i detta sammanhang är en skrivelse till förhandlarna från Institute for Agriculture and Trad Policy (IATP) där både europeiska och amerikanska medlemmar uttryckligen varnar för och protesterar mot den urholkning av "the precautionary principle" som man ansr att avtalet skulle innebära. Skrivelsen är i sin helhet intressant efter som den uttrycker både europeiska och amerikanska livsemedelsproducenters kritik, i stort sett efter de linjer som skissserats ovan. Även vad gäller ISDS (se nedan).

Enligt programmet har EU idag strängare regler för användningen av det hormonpåverkande ämnet Bisfenol A än vad WTO tillåter. Ny forskning visar att även dessa gränsvärden är för höga och att gränsen borde sänkas radikalt. P.g.a. USAs inflytande i WTO räknas detta som en omöjlighet. Om TTIP kommer till stånd blir det naturligtvis ännu svårare att skydda sig. Det blir lätt för företag att dra staten inför den speciella tvistlösningsmekanism (ISDS) som skall inrättas - uppenbarligen är det ett handelshinder att inte följa WTO:s regler.

Andra säkerhetsstandarder som skall "harmoniseras" gäller t.ex. bilar och kosmetika (!).

Standardsvaret från TTIPs proponenter i Sverige och Europa är att man aldrig kommer att ge upp de säkerhetsstandarder som Europas länder har infört och ofta tillkämpat sig i hårda politiska strider med näringslivsintressen. Men vad finns det då att förhandla om? Varför ligger då dessa ärenden på förhandlingsbordet? Det får vi inte veta. Ett läckt dokument från Kommissionen skisserar den kommunikationsstrategi som skall användas. Det gäller "management of stakeholders, social media and transparency".  Dvs öppenheten skall balanseras mot intressenternas krav.

I ett läckt dokument, citerat av Fakta om TTIP, konstateras:

[B]oth sides will reaffirm their sovereign right to adopt new regulatory initiatives, to regulate in pursuit of legitimate public policy objectives and to ensure that their laws and policies provide for and encourage high levels of environmental, health, safety, consumer and labour protection.

Vem som avgör vad som är "legitimate" när det gäller politiska målsättningar och vad som menas med "high" när det gäller nivåer för miljö. hälsa och säkerhet sägs inte. Troligen får detta avgöra på en case-by-case basis av den mekanism för att lösa tvister mellan företag och stater som diskuteras nedan.

(Nästa avsnitt handlar om ISDS - mekanismen för att lösa tvister mellan företag och nationella regeringar.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar