fredag 27 juni 2014

Europa - Cameron 26 -2.

För ett par timmar sedan röstade EU:s stats- och regeringschefer med rösterna 26 mot 2 att nominera Jean-Claude Juncker  till posten som nästa ordförande i Europeiska Kommissionen.

Däremot är Juncker därmed inte vald  till kommissionsordförande. Denne väljs nämligen av Europaparlamentet. Teoretiskt sett kan valet där gå i annorlunda riktning eftersom vissa politiska partier kommer att ställa krav på Juncker och Kommissionen för att stödja honom. De europeiska socaldemokraterna har t.ex. redan antagit en lista med 50 sådana krav. Svenska miljöpartister (och socialdemokrater?) har förklarat att de inte kommer att stödja Juncker dock inte pga av att man inte gillar honom (vilket man iofs inte heller gör) utan för att de tycker att Reinfeldt har skött affären dåligt.

Vissa svenska politiker (ganska många faktiskt) verkar uppträda lika bisarrt som Cameron.

Det förefaller dock osannolikt att Juncker inte skulle få ihop den nödvändiga majoriteten.

Värt att notera är förstås att Reinfeldt och Rutte ändrade sig i sista minuten: man ville naturligtvis inte stå där ensamma med Cameron och Viktor Orban, den senare en regeringschef som andra inte vill ta i med tång pga av hans systematiska angrepp på demokratiska principer.

Vad Cameron egentligen vill är svårt att förstå. Varför andra länder, speciellt Merkel, till varje pris verkar vilja hålla UK kvar i Unionen är ännu svårare att förstå. Man säger att hon behöver Englands stöd för att stärka den inre marknaden. Det verkar ihåligt.

I själva verket vore det s.k. Brexit en typisk win-winsituation. Det står ju överväldigande klart att Englands befolkning med stor majoritet vill gå ut. En vänskaplig skilsmässa skulle innebära stora fördelar: det finns ingen anledning att tro att inte ett fristående England skulle beviljas samma villkor som de s.k. EES-länderna, t.ex. Norge.  EU:s budget skulle krympa något men mindre än man skulle tro eftersom den s.k. brittiska rabatten som nu finansieras av övriga medlemsländer skulle bortfalla. Det skulle säkert också innebära att rabatterna till Tyskland, Holland, Österrike och Sverige (ja!) skulle tas bort. Dessutom måste ett fritt England liksom Norge, Schweiz och andra betala en viss avgift för att få deltaga i den inre marknaden. Storleken får man förhandla om.

Fördelarna ligger i öppen dag. England får som man vill och integration och samarbete i Kärneuropa skulle kunna accelerera sedan den största hämskon eliminerats.

Jag skall  (troligen) skriva mera ingående om allt detta senare men har redan nu svårt att undertrycka skadeglädjen över den enorma prestigeförlusten för DN -ledarsida och särskilt Gunnar Jonsson ("Stoppa Junckergänget!";  "Och i Juncker-frågan borde alla beslutsamt ställa sig bakom Cameron" plus allt snack om en "kupp" från det demokratiskt valda parlamentets sida).

Det är sant att makten i EU nu i någon mån förskjutits från hemliga överläggningar i Rådets, troligen rökfyllda, rum till de parlamentsledamöter som valts direkt av folket i Europa. Men detta var förutsett redan i Lissabonfördraget och borde inte ha kommit som en överraskning. Att inflytandet från den supernationalistiska politik som tyvärr tagit överhanden i de flesta av Europas länder nu i någon mån kanske kan reduceras av ett parlament som ofta visat sig kunna anlägga vidare perspektiv är ju bara att välkomna.

lördag 14 juni 2014

Det amerikanska frihandelsavtalet ännu en gång

Jag har försökt att göra en något så när systematisk översikt av bakgrund, innehåll och konsekvenser gällande det avtal, TTIP, som just nu håller på att förhandlas fram. Ni finner den på en särskild sida, uppdelad på flera avsnitt, under rubriken Frihandelsavtalet EU - USA. En översikt.

Du kan antingen läsa hela artikeln som en enda lång sida (blir nog litet tröttsamt) eller hoppa från avsnitt till avsnitt via länkar längst ner. Det blir kanske mera lättöverskådligt.

Visserligen har jag delvis försökt att göra en objektiv och saklig framställning men får medge att min negativa grundinställning till stor delar påverkat text och upplägg. Dock finns ett antal länkar som gör att man kan leta sig tillbaka till argument från avtalets förespråkare.

Jag hänvisar också till mina tidigare blogginlägg:

Full frihet - utan normer
Värre än vi trott - Fullfrihet utan normer
Frihandelsavtalet EU - USA



Här följer en sammanfattning av den längre artikeln:


1   Förhandlingsmandatet är godkänt av samtliga medlemsländer i EU. Några länder, däribland Sverige, ville ha ett allomfattande avtal utan undantag och så blev också fallet.

2   Själva förhandlingsmandatet är hemligstämplat och kan endast anas via läckta dokument. Avtalets förespråkare betonar frihandelns betydelse i allmänna ordalag utan att precisera för- och eventuella nackdelar.

3  "Frihandel" är en helt missvisande beteckning. I praktiken är handeln mellan USA och EU redan fri (genomsnittlig tullnivå ca 3%). Effekterna av ytterligare avveckling blir positiva men i stort sett försumbara.

4   Praktiskt taget alla seriösa studier visar att effekterna på tillväxt och inkomst  beräknas bli obetydliga. Så gott som alla beräkningar bortser från sociala effekter av avregleringen och de ekonomiska konsekvenser dessa i sin tur kan få. Den enda studie som explicit behandlar detta varnar för problem på exempelvis miljö- och hälsoområdet samt för kostnader för arbetsmarknadspolitiska åtgärder  (för att undvika ökad arbetslöshet vid omställningar) liksom minskade intäkter för nationella och budgetar och EU:s budget.

5  Stark kritik riktas mot avregleringarna från de mest skilda håll och politiska schatteringar. Till stor del beroende på att ingen utanför förhandlarkretsen vet hur avregleringarna kommer att se ut. Kommissionens försvar formuleras endast i allmänna termer, "vi skall inte ge upp våra krav". Frågan som ställs är: varför förhandlar man då. Exempel från andra avtal är avskräckande. Amerikanska och europeiska utgångspunkter vad gäller "the precautonary principle" är diametralt motsatta. Både amerikanska och europeiska företag inom livsmedelsbranschen har starka reservationer.

6   Amerikanska krav på miljö- hälso och konsumentskydd är som regelväsentligt lägre och slappare än de europeiska. "Bevisbördan" ligger på den som hävdar att något är skadligt eller farligt. En kompromiss innebär därför definitionsmässigt att europeiska standards kommer att försämras. Medan den europeiska utgångspunkten är att i första hand skydda kunder och konsumenter är den amerikanska att ge företagen största möjliga spelrum.

7   Det största orosmoment är instiftandet av   ISDS -  Investor - state dispute settlement. Erfarenheter från liknande mekanismer i andra avtal är avskräckande: företag har möjlighet att kräva enorma skadestånd av stater som fattar politiska beslut som går emot deras intressen (t.ex. avskaffandet av kärnkraft i Tyskland, rökförbud i Australien; moratorium för fracking i Canada). En inskränkning  i eller rent av förbud mot "vinster i välfärden" skulle utan tvekan kunna dras inför ISDS av företag verksamma i branschen. Sveriges regering anser dock att en sådan mekanism är önskvärd och nödvändig.

Opinionen mot TTIP och särskilt mot ISDS är kraftig, växande och bred. Ledande politiker både från Alliansen och socialdemokraterna delar inte denna oro och vill i vart fall inte diskutera den förrän avtalet ligger klart. Det blir viktigt att göra detta till en huvudfråga i valet och avkräva partierna och deras representanter konkreta svar på specifika frågor. Särskilt gäller detta miljöpartiet som väl måste ingå i en eventuell röd/grön koalition efter valet. De politiker som kommer att delta i ratificeringsprocessen skall inte få slingra sig undan med allmänna fraser om att frihandel är bra och gynnar tillväxt och sysselsättning. Hör gäller det konkreta detaljer i just detta specifika avtal och en grundläggande motsats i samhällssynen mellan de länder som tjänstemän, lobbyister och experter förhandlar om i största hemlighet.

tisdag 10 juni 2014

Frihandelsavtalet mellan EU och USA

Jag skriver idag för omväxling skull om detta på min andra blogg Flarnfri schalottenlök. Jag lär återkomma här på Euroflarn bär jag hunnit samla ihop litet mera bakgrund och fakta. Så håll utkik. Under tiden kan ni läsa om Frihandelsavtalet EU - USA på Flarnfri schalottenlök.