Makroekonomiska effekter av TTIP

Makroekonomiska effekter av TTIP


Ett antal mer eller mindre seriösa rapporter om effekten på EU:s och Sveriges ekonomi av TTIP har presenterats. Kommerskollegium har gjort en egen beräkning som också jämför med andra uppskattningar, speciellt Kommissionens egen, utförd av ett engelskt (sic!) forskningsinstitut  som också är den mest optimistiska. Utan att gå in på detaljer kan man säga att alla scenarior (utom ett) visar på mycket blygsamma tillväxt- och inkomsteffekter som dessutom är helt hänförliga till avskaffande av regleringar. Avskaffandet av tullar har helt försumbara effekter.

För Sveriges del skulle ett genomförande av avtalet under ett antal förutsättningar uppgå till mindre än 0.1 % av BNP årligen. Vad som däremot verkar klart är att omfördelningen av handeln kan bli ganska stor. Sveriges handel med övriga EU kommer att minska och handeln med USA i motsvarande mån öka. Vad som är mest iögonfallande är att EU:s handel med resten av världen skulle minska och även ge negativa effekter på ekonomi och tillväxt i dessa länder, låt vara blygsamma.

En intressant studie är  Assessing the Claimed Benefits of the Transatlantic Trade 
and Investment Partnership (TTIP) gjord av ett renommerat österrikiskt forskningsinstitut men på uppdrag av parlamentsgruppen GUE/NGL. Särskilt intressant är att man granskar och redovisar de metoder som använts i övriga studier t.ex. de som refererats ovan. (För en fackperson är det intressant att se att alla modeller (utom en) är av neoklassisk typ vilket innebär att ganska våldsamma antaganden och förutsättningar måste göras. Bl.a spelar den offentliga sektorn ingen roll i sammanhanget.) Även denna studie kommer fram till att de direkta ekonomiska effekterna är obetydliga men i motsats till de andra tar man också hänsyn till de betydande social kostnader som kan uppstå vid avregleringen t.ex. vad gäller miljö och hälsa. Dessutom uppkommer ett relativt stort behov av kostnadskrävande arbetsmarknadspolitiska åtgärder p.g.a. omställningar. Staternas och EU:s inkomster kommer givetvis också att reduceras. De negativa effekterna för utvecklingsländerna p.g.a. omställningen av handeln tas också upp. Ett pressmeddelande med överskådlig innehållsöversikt här.

Den fråga som inställer sig efter att ha tagit del av samtliga dessa studier blir oundvikligen: Cui bono? För vem är avtalet egentligen bra?

I en interpellationsdebatt i riksdagen tidigare i vår påstod handelsministern att avtalet skulle ge varje svenskt hushåll 1 700 kronor "mer i plånboken" varje år. Detta tal har inte kunnat återfinnas i någon studie eller beräkning.

(Vidare till översikt av den kritik som riktas mot avregleringen)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar