När jag läser Karin Petterssons kolumn i Aftonbladet " Äntligen slut på en idiotisk debatt" måste jag småle för mig själv. Men det är inget elakt leende utan ganska varmt och inkluderande. Men Karin, varför "kom du inte ut" tidigare när jag kände mig så ensam?
"Debatt" f.ö. har jag inte märkt mycket av. Jag minns Magdalena Anderssons jämranden om hur Borg "förstört statsfinanserna" och hur svårt det nu skulle bli att uppnå överskottsmålet. (Kan inte låta bli att än en gång länka till Magnus Bards fantastiska teckning som jag publicerade med hans benägna tillstånd.) Men det blir ju "mer glädje i himmelen över en enda syndare som gör bättring, än över nittionio rättfärdiga" (Lukas 15:7).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar